Tom Leben samlar tankarna

Jag köpte mig en anteckningsbok i läder.

Svart läder.

I den tänkte jag notera alla gyllene stunder här i livet, allt det som gör livet värt att leva.

Det började ganska bra, och jag skrev faktiskt in just detta, att jag skaffat boken - det kändes så förlösande och riktigt på något vis.

Men sen ville det sig inte riktigt.

Tiden gick, utan att någonting mer blev skrivet.

Det retade mig mycket, och jag försökte gång på gång att hitta någonting att skriva om,

några små ord åtminstone, men förutom den första noteringen förblev boken tom.

Till slut, och nu hade det gått en lång, lång tid, skrev jag ändå en andra, och sista, anteckning längst bak i häftet, som meddelade att jag i det följande ämnade lägga boken på brasan, som sprakade så underbart och varmt vid mina fötter medan september gnistrade utanför mitt fönster.