Höstens färger
Se på träden, hur de brinner!
Hör hur tranan ropar till.
Smaka äpplet där på grenen.
Njut av luften, sval och still.
Hösten kom med nya färger,
just som höstar brukar göra.
Nu är allting brunt och blått -
nyss hade vi en rödgrön röra.
Allt blir större, allt blir bättre,
den famn är varm som förr var kall!
Men tårar kommer folk att fälla
lika fullt, i alla fall.
Nästa höst, när allting klarnat;
vem som ror och vem som styr -
då är det inte längre, bara,
tranorna som flyr.
Förundran
att vi inte dör oftare än vi gör.
Imorgon
God Morgon Svenska Folk!
Så gemensam välfärd och solidaritet gav för lite pengar i din ficka?
Var det dags att tänka på sig själv en stund?
Visst, kanske kommer jobben nu, men Svenske Man (kvinnorna ska
fortsättningsvis stanna hemma med barnen, eftersom familjepolitiken
under natten tog ett 80-årigt skutt bakåt i tiden) - tänk på att det är du
som kommer att få utföra dem, till lägre lön och under sämre villkor.
Och det är inga jobb som du vill ha, utan sådana du tvingas ta.
Lycka till!
Poeten
Jag såg honom idag igen.
Poeten som förlorade sina ord.
Jag såg honom idag - igen -
i en väntsal på centralen.
Hustrun på ena sidan,
den andra sidan lam -
armen hängde slappt
som en överflödig bisats.
Hans ögon ropade.
Han har ju förlorat sina ord!
Nu vandrar han planlöst
runt i katedralerna
han en gång byggt
åt oss.
Han vandrar tyst.
Armen släpar streck
av evighet
i golvets damm.
Jag såg honom idag igen.
Poeten som förlorade orden
men efterlämnade ett universum.
Sensommar
så jag somnade raklång över melankolin,
men drömde ändå om stjärnhimlen
bakom granarna i augustinatten.
Väck mig inte, låt mig sova -
låt mig sova och glömma
hur man gör när man inte gråter.
Låt mig sova och minnas
att även jag en gång var naken.
Hoppet
som överger människan.
Semester
Savettvätt, trång kupé och kokhet bil.
Sliten tältsäng, gul madrass och knölig kudde.
Packa ner, packa upp, tvätta av, ställa in,
plocka ur, packa ner, packa upp, diska av.
Alla saker glömda, trasiga, provisoriska
eller möjligtvis förkomna.
Varför har vi det som minst
bekvämt på vår semester?