Tom Leben samlar tankarna

Orden hade övergivit honom för länge sedan,
men det hade inte skuggan. Den följde honom
överallt, och noterade varje steg han tog.
Egentligen var det nog inte hans skugga,
för ibland när han inte skrattade
gjorde skuggan det.
Förresten skrattade han aldrig.
Så var det med den saken.
Men än underligare var att
skuggan fanns hos honom
även på nätterna.
Särskilt på nätterna.
Så var det också
med den saken.