Tom Leben samlar tankarna

Så låg den där ändå till slut,
mitt bland näckrosorna,
omsluten av måsarnas
stimmande skrän, och
granskogens evighetssus.
Sommaren.
Jag försökte fånga den,
just där och då,
men i samma ögonblick kom
en svalare bris in från sjön, och
sommaren gled ur mina händer
och sjönk till botten.
Jag såg den glimma en stund, där nere,
i reflexerna från de sista solstrålarna.
Sen vällde hösten in över himlen,
och kvävde mig där jag satt
på en ljungtuva vid stranden.
Jag satt kvar där för alltid.
Sen reste jag mig.