hämtat ut sina fotografier;
i fotopåsarna ligger nu
sommarens minnen prydligt
sorterade. Men hon kan inte
riktigt vänta till hon kommer
hem, utan bläddrar igenom dem
där i septembersolen, och
återupplever sin sommar. Jag
sitter på bänken mittemot och
ser i smyg på hennes leende och
växande vemod. Men detta är vår
septembertröst; en sommar tar
aldrig slut, den byter bara
skepnad, förvandlas omärkligt
från verklighet till minne.
0