Tom Leben samlar tankarna

Solen lyser fyrkantigt på golvet
i rummet. En dammtuss svävar
sakta upp mot taket, tyngdlöst
som en satellit i rymden.
Jag måste bestämma mig nu;
jag kan låta dammtussen fara
vidare och fortsätta mitt liv som nu.
Det vore nog det enklaste.
Men jag kan också lämna allt
och följa med på resan.
Det vore nog det bästa.
Så jag sluter ögonen, tar ett djupt
andetag, håller upp min högra
hand till adjö, och kliver upp.
Jag är äntligen fri.