Drömmar

Jag lägger mina drömmar
på en sten vid stranden,
sätter mig ner på en annan,
tittar ut över det stilla vattnet
och tänker igenom allt
en gång till.
Jag hade nog trott
att min rädsla skulle
vara större, och jag
hade nog trott att min sorg
skulle vara djupare.
Jag hade nog hoppats
att det åtminstone funnits
någon att ta farväl av.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback