Tom Leben samlar tankarna

Det är precis som ett tåg
som sakta slingrar sig fram
i vinternatten genom det
kompakta och omslutande mörkret.
Det rytmiska, hypnotiska rälsdunket
är allt som hörs i den tomma vagnen.
Ibland lyser tågblixtarnas plötsliga sken
upp den snöklädda skogen, och den ligger där
lite naket överrumplad, men mäktigt tyst.
På samma sätt ringlar sig tillvaron fram,
och bara ibland blixtrar det till,
och vi får en hastig skymt av
den sovande omgivningen.