Tom Leben samlar tankarna

Det är bara våren som porlar
och droppar på mitt fönsterbleck.
Genom det torkade fjolårsgräset
har några tussilago och enstaka
vitsippor kämpat sig upp, och kring
dem surrar tunga humlor och nyvakna bin.
Här sitter jag, slött lutad mot husgaveln.
Väggen ångar av solens värme. Det doftar
björk, jord och varm målarfärg, och talgoxens
sånger studsar mot mitt vemod.
Det är i stunder som denna
som samma oro alltid kommer
krypande; det är inte döden
jag är rädd för, utan livet.